God kväll!
Sierra Leone har verkligen blivit mitt andra hem. Jag förstår inte varför, speciellt nu när hemlängtan börjar smyga på lite. (472 timmar kvar). Det allra mesta går rätt väg och jag är otroligt nöjd. Töserna (Kristina och Maria) gör stor nytta och jag hoppas förstås att de ber mig avbeställa returbiljetterna men det har de inte gjort ännu.
En del administration gett bra resultat. Några möten, en förändring av bemanningen samt ffa nya blanketter som vi tre har gjort och som kommer att öka patientsäkerheten och förenkla journalhanteringen.
Några patienter: M, flickan med stelkramp, blir bättre och leendet idag var det soligaste hittills. Dags att vaccinera henne mot stelkramp eftersom konstigt nog inte sjukdomen ger tillräcklig immunitet. Jag kommer kanske att kunna skriva ut henne innan jag åker hem.
Flickan som igår fått natronlut i munnen är klart bättre och har med all sannolikhet inte svalt någon lut.
En 10-månaders pojke kom in i uselt tillstånd, djupt medvetslös och ganska stora andningssvårigheter. Svår malaria. Lab sade att blodvärdet var helt tillfredsställande, men kliniskt stämde det inte alls, så vi tog nytt prov och med läskpappersmetoden. Blodvärdet var max 30. Pojken fick blod. Var mycket dålig i några timmar, men är nu definitivt på bättringsvägen,
Ibland är diagnoser svåra. En man som sades ha magsår hade istället svår hjärtsvikt och det som ömmade var den svullna levern. En ung flicka som eventuellt hade svår hjärtsvikt hade nog, tack och lov, näspolyper.
Så dagens roligaste patient och henne såg jag på polikliniken Jag tog med henne till Jabbie som lyste upp som en sol när hon fick se henne. ( I detta fall bedrar jag nog BHD för hon är säkert över 11 år, nog 12 eller 13). Jag träffade henne i oktober förra året med svår benröta höger ben. Hade varit liggande i sitt hem åtminstone några månader med svåra smärtor. När jag skrev ut henne kunde hon till vår stora glädje gå några få meter med två kryckkäppar. Nu hade hon gått ca 7 kilometer från sin by med en kryckkäpp. Jag kan inte beskriva hur underbart det känns. Denna flicka ensam räcker med råge till att göra hela resan meningsfull. Och hennes härliga glada mormor. Vilket par. Detta är en sådan lycka att träffa dem. Vi kommer att fortsätta antibiotikabehandlingen tom oktober så hon blir dyr, några 1000 kronor men vilken lönsam behandling när leendena var värda ett antal miljoner $/styck.
Borta alldeles fantastiskt utmärkt men hemma bäst
Kram från en mycket glad och nöjd doktor som egentligen skulle vilja berätta om många andra lyckliga botanden.
Lasse
Bilderna: Pojken till vänster säljer tvål och pojken till höger natronlut.
Två getter på en trästock
Pojken som har ätit lut och som är mycket bättre. Man kan ana etsskador på tungan.
Ytlig brännskada som är behandlad med jord. Patienten är tack och lov stelkrampsvaccinerad och kommer till oss bara några timmar efter brännskadan.
—————
Tack för att du läst ända hit! Vill du hjälpa oss i vårt arbete och göra verklig skillnad är det allra bästa du kan göra att bli månadgivare. Det blir du enkelt på vår hemsida bombalihealth.nu ❤
Bombali Health Development
Swish 123 25 25 160
Bankkonto 5003 10 156 03 SEB
Bankgironummer: 5208-8580
Leave a Reply