Eftermiddagsrapport.
Vuxenavdelningarna: Mannen med den stora stroken avled i dag på morgonen. Stroke mycket vanligt här kanske inte minst på att högt obehandlat blodtryck är mycket vanligt. Kvinnan med blodproppar i lungan har börjat blöda, jag tänkte sänka Fragmin till 7500 E och talade för säkerhets skull med Leif som stödde mig i detta. En kvinna på öppenvården har kliniskt en mycket svår ledgångsreumatism och jag kommer att få medicin med Jan när han kommer, som man inte kan köpa här. Sedan var det ett antal standardpatienter.
Barnavdelningen: Flera rejält malariasjuka barn varav några även hade lunginflammation. Ett barn påtagligt medtaget men klarar sig sannolikt. Flera barn med enorma levrar troligen pga av giftig örtmedicin. En kvinna, på bilden nedan, vågade berätta att hon givit sin son örtmediciner. Han var ordentligt gul i ögonen. Hon var mycket intresserad och klok och på bilden talar hon om för de andra mammorna att man absolut inte ska använda örtmedicin. Barnet med lutskadorna har fått vanlig mjölk några dagar upptäckte Jabbie. Vi talade med henne och förklarade varför komjölk är skadlig. (Kalvar är ju stora och behöver stark mjölk medan barn är små och ska ha svag mjölk.) Hon förstod och försökte mjölka brösten. Tyvärr har vi ingen bröstpump. Har någon en fungerande så hör ytterst gärna av Er så snart som möjligt. Sedan ytterligare barn med malaria. Agnes gick före mig till avdelningen och ringde när jag var på väg. De hade fått in ett mycket sjukt litet barn. Pappan berättade senare att man varit på hälsocentral i går men blivit hemskickade. Barnet var i riktigt uselt skick. Svår blodbrist och mycket omfattande lunginflammationer. Det kändes omöjligt att barnet skulle klara sig och tyvärr så var det också omöjligt. Det avled efter en kort stund. Sedan ytterligare några sjuka barn med ffa malaria. Det är så ohyggligt svårt när barn dör och nedan tröstar jag mig med ett barn som var svårt sjukt för några dagar sedan och som går hem idag.
Det gäller att tänka på allt gott som händer men att barn dör, ja jag vet faktiskt inte vad jag ska säga. Det vänder liksom sig i själen för det är så fullständigt galet. Att barn dör på detta sätt är för mig ett av många bevis för att Gud inte finns. Dessutom är det inte jag som lider, det är alla anhöriga, dom borde jag nog tänka lite mer på.
Så, nu hemma. Vi ska alla gå på gospel i kväll. Kontrasterna är så stora så det räcker.
Puffkram på Er alla och tack för att Ni orkat hit.
Lasse
