This is Photoshop's version  of Lorem Ipsn gravida nibh vel velit auctor aliquet.Aenean sollicitudin, lorem quis bibendum auci elit consequat ipsutis sem nibh id elit.uci elit consequat ipsutis sem nibh id elituci elit consequat ipsutis ...

Follow me on instagram

Contact us

Eighth Avenue 487, New York 
Phone: +387643932728
Phone: +387123456789

Att barn dör vänjer man sig aldrig vid, aldrig någonsin.

God kväll.
Tyvärr så hände det som inte ska hända i går kväll. Jag hade gått hem när dom ringde och sade att jag hade två barn att titta på. Det ena barnet hade bara en lätt magsjuka så det skickade jag hem med ORS (oral rescue solution). ORS är sockersaltblandningen som räddar så många liv. Det andra barnet var en två månaders flicka i uselt skick. Hon hade konstanta kramper och Sköterskorna förstod inte riktigt att hon krampade. Blodsockret var normalt. Hon lutade krampa på Stesolid direkt in i ett blodkärl, men började krampa igen efter en liten stund, men med förnyad spruta Stesolid slutade hon krampa för gott. Vi har inte någon barnprobe för att mäta syrgas i blodet så mätresultaten är osäkra. Mätningen visade ett mycket lågt värde vilket tyvärr helt stämde med den kliniska bilden. Hon fick så mycket syrgas som möjligt och värdena förbättrades något men inte tillräckligt. Undersökningen avslöjade omfattande lunginflammationer på båda sidor samt starkt misstänkt hjärnhinneinflammation. Och hon hade, enligt pappan, bara varit sjuk ett dygn. Jag har från Sverige fått ett mycket bra antibiotikum, som jag bara tänkte använda på de allra mest kritiska fallen, och detta var ett sådant tyckte jag. Malaria är osannolikt på så små barn men hon fick dessutom malariabehandling för säkerhets skull. Tyvärr avled hon klockan sex i morse. Det var nu ganska länge sedan vi hade något dödsfall. Men att barn dör vänjer man sig aldrig vid, aldrig någonsin. Utan intensivvård med respirator är det omöjligt att klara så sjuka barn.

Okej resten då: Kvinnan på förlossningen fortsätter att förbättras men jag har inte tittat på henne idag. Kvinnan med blodpropp i lungan som vi vårdade för några veckor sedan och som klarade sig så remarkabelt bra, låg i samma säng. En sköterska undrade vad det kunde bero på ( trollkrafter?). Denne patient skulle komma tillbaka för att få mer blodförtunnande. Det har hon inte gjort och vi får tyvärr inte heller kontakt med henne.

På baravdelningen delade Hannah och jag på arbetet eftersom jag hade några patienter på pol. Vi lyckades inte skriva ut så många patienter, bara strax under 10. Två patienter insatta på TBC behandling och tyvärr måste vi göra det på svaga grunder. Barn som har långdragen feber utan egentlig adress och är anfådda med i bästa fall lite missljud på lungorna får behandling mot TBC. Detta speciellt om de är magra. Det är väldigt svårt att hitta TBC-bakterier i upphostningarna på små barn. Det finns ett mycket bra dnatest men det har vi inte tillgång till. En en månaders gammal flicka hade lunginflammation och tyvärr stack det ut tarm ur naveln. Hon behöver mycket snar operation men att söva henne i nuvarande tillstånd känns vanskligt. Det är som att navigera mellan Skylla och Karybdis. Jag tror att operation är som Skylla, dvs minst farlig.

Det var allt för mig idag. Bara 2,5 arbetsdagar kvar och sedan hemresa. Tack för att Ni orkat hit och åter tack för alla bidrag som säkrar verksamheten på barnavdelningen här.

Bilden visar Ms Mansarays barnbarn som försöker bära ved på huvudet.
PUSSOCHKRAM alla!!
Lasse

POST A COMMENT