En mörk vecka

Det tär på en, att på några veckor bli exponerad för samma mängd dödsfall bland barn som man kanske exponeras för under en hel yrkeskarriär i Sverige. Personalen har en imponerande förmåga att fokusera om och snabbt börja koncentrerar sig på nästa barn som fortfarande har en chans. Men jag antar att det är det enda sätt man klarar av att fortsätta jobba i en sådan miljö. Det ska de verkligen ha en eloge för, att de orkar. Att de går tillbaka till jobbet varje dag. Minst 6 dagar i veckan.

Men som ni vet finns det så mycket ljus och så mycket liv i allt detta mörker.

Idag kom en flicka på återbesök som vi tror har en hjärtsjukdom. Operation, som hade varit behandlingen i Sverige, är inte ett alternativ här. Vi har med hjälp av en snäll barnkardiolog i Lund börjar behandla henne med en hjärtmedicin. Till vår lycka var hon klart förbättrad efter två veckors behandling. Flickan var initial väldigt andfådd och hade en hög puls. Andfåddheten är avsevärt mycket bättre och pulsen lägre. Flickan som stod framför oss idag var mycket piggare och pappan hade ett sånt där leende på läpparna som smittar alla som tittar på det!

Blir som det blir ibland lite kortare idag. Tack för att ni läser:)

Bild nedan på dagens sötaste patient som

försvårade Lars undersökning en aning

//Stéphanie