Missuppfattningar

Missuppfattningar.

Hej igen!
Två saker missuppfattades i gårdagens inlägg.

Det som jag beskrev hände under tre dagar, inte en.

Den andra missuppfattningen är viktigare. Det mesta fungerar alldeles utmärkt här. Jag är inte den hjälte Ni tror. Den stora nyttan är pengarna jag har. De har en enorm hävstångseffekt eftersom det mesta fungerar och vi bara behöver komplettera lite. T ex; Syrgaskoncentratorer finns men inte alltid pengar för att köpa olja till generatorn. Vissa mediciner finns men livsviktiga kan saknas. Lite bonus till personalen så att de kan klara sig men färre arbeten utanför sjukhuset. Mat så att barnen blir mätta och läker mycket fortare. Blodsockerstickor. Och mycket annat.

Nu när jag skriver tänkte jag berätta om ett förfärligt plågat barn och två mycket positiva saker. Den ena positiva saken är att en person som jag uppskattar mycket kommer att börja arbeta här och det kommer att betyda en hel del för barnavdelningarna. Återkommer med detaljer snart.

Den andra positiva saken: Idag skulle Jabbie och jag hålla ett möte med all personal på avdelningen för för tidigt födda barn, Plötsligt kom man in med två trillingar som var ordentligt underviktiga och som hade blivit något nedkylda under transporten. De hade även lite syre i blodet. (Den första tvillingen föddes i en by i går och var redan inlagd.) Det snabba, effektiva och allmänt professionella omändertagandet var det bästa jag hittills sett när jag arbetat i Afrika. Jag är mycket imponerad.

Nu kommer jag inte undan det förfärliga. Jag har bilder men vill inte visa dem här. Pojken är tre år och 7 månader och väger 8.7 kilo men en del av vikten beror på svullad. Modern övergav honom direkt efter födelsen och mormodern tog han om honom. Han började få kramper, sannolikt epileptiska sådana, oklart när och man tog honom till en naturmedicinare. Denne smörjde in honom med örter och gav även örter genom munnen samt lindade hela kroppen hårt i tre månader. Pojkens armar är nu helt stela och fixerade till kroppen och handleder, händer och fingrar är helt stela. Benen är delvis rörliga. Nacken är stel men det är inte hjärnhinneinflammation. Pojken hade troligen svåra smärtor. Han var mycket smutsig och hade många sår på kroppen av smuts, tryck och avföring. Inget av såren är djupt eller på annat sätt problematiskt. Vilket osannolikt lidande. Mormoders som gjort sitt bästa var förtvivlad men gick att trösta. Helt underbart att se personalens varma omhändertagande av honom. Han kommer sannolikt att stanna länge och vi får hoppas att vi kan få en del rörlighet i lederna.

Det är ingen som helst tvekan att de tre sjukdomar som dödar barn i Sierra Leone är: Malaria, okunskap och korruption.

Tack för att Ni orkar läsa allt. Tyvärr har jag även tråkiga nyheter från det sjukhus vi arbetade vid tidigare. Förra chefen, som fortfarande betydde väldigt mycket avled slutet av förra året och den nye chefen har tyvärr drabbats av en sjukdom.

Den var ingen missuppfattning från igår att jag ser mycket ljust på framtiden här. Det ska bli så roligt att arbeta här att jag bestämt mig för att bli 150 år.

Stor, mycket varm kram, både bildligt och bokstavligt.
Lasse