Det fick bli mitt blod 0 pos som kom till användning denna gång

Idag söndag. Vilodagen hmmm.. Vi startade dagen med en rask promenad efter att först ha tittat till det dåliga barnet som Lasse skrev om igår. Nu var barnet betydligt piggare hade ammat och behövde inte längre syrgas. Blodvärde 48 efter en påse blod.
Efter frukost var det dags för kyrkbesök. Det var en upplevelse! Dans, musik och sång allt via stora högtalare med en enorm ljudvolym. Alla var uppklädda speciellt kvinnorna i fina färgglada kläder och huvudbonader. Då ska man veta att allt här tvättas för hand med tvättbräda och detta efter att vattnet har hämtats i brunnen. Så mycket arbete för att hålla sig ren.
Efter lunch var Lasse nere en tur för att titta till barnen igen. Det hade det kommit in en flicka med ett sår på ena knät. Föräldrarna sökte då flickan hade svårt att äta och hade kramper. Lasse var lite osäker på om det var hjärnhinneinflammation eller stelkramp. Efter som hon var medtagen satte han in behandling mot båda sjukdomarna. Efter en stund syntes det tydligt att det var stelkramp. Stel och spänd i kroppen som en bågen. Lasse var bekymrad och hon bedömdes vara i stadium 2-3 och i stadium 4 blir sjukdomen livshotande då andningen påverkas. Efter noggrann instruktion till personalen så vågade vi lämna avdelningen för att gå bort till laboratoriet.
Barnet som har 48 i blodvärde behöver blod och föräldrarna till detta barnet kan inte ge. Så det fick bli mitt blod 0 pos som kom till användning denna gång.
Det är så mycket intryck och upplevelser man får vara med om på denna resa. Men störst intryck är det ändå när de sjuka barnen överlever.
Varma kramar från Fredrik Kristina och Maria.