Bästa och sämsta resan hittills.
Bästa för att barnavdelningen utan tvekan fungerar bättre än någonsin, för att Kristina, Maria och Fredrik är med, för att vi lyckats så bra med alla överenskommelser med sjukhuset….
Sämst för att nu går fem barn avlidit på kort tid. Ja, jag vet att när jag började så dog det ofta mer än ett barn om dagen och att ibland dog tre barn/dag men det känns ändå som om det är fler nu. Det är förfärligt, det som händer. Så obegripligt.
Pojken med sicklecellanemi avled precis. Han är borta. Helt obegripligt.
Vad hände? Han fick en mycket svår komplikation till sin sjukdom nämligen mjältseqvestrering. Det innebär att mjälten plötsligt växer pga av att den tar upp massor av blod. Det är en mycket allvarlig komplikation med hög dödlighet. Pojken kändes lite stabilare i går kväll. Mr U ringde och berättade åt pojken var ”restless” och när jag knappa fem minuter senare kom fram till barnavdelningen var han död.
Jag vill absolut inte vara kvar i Sierra Leone men vet att om bara en stund känns det helt annorlunda men just nu är det åt h- – – – – e.
Det känns skönt att skriva av sig. Bättre redan men….
Vi hörs
Lasse
Leave a Reply